miarangsjo

Nu börjar det närma sig och jag tror mamma ringt 3 gånger idag och lyckats lägga en kommentar om den närstående förlossningen. Ska man höra "känner du något" i 2 veckor till så blir man väl tokig. Samtidigt förstår jag mamma (som egentligen hade andra ärenden när hon ringde). Det är ju hon eller Johans mamma som ska infinna sig här för att ta hand om Vera. Kan ju gå snabbt andra gången har jag hört. Lustigt att det ska gå fortare andra gången när man har mycket mer att styra med innan. Första gången tog det 2,5 dygn från första värken tills Vera var född + att jag gått 12 dagar över tiden så då fanns det tid att förbereda sig minsann. MEN men men ingen blir gladare än jag om detta lilla knyte har lite mer bråttom än sin storasyster.

Måste berätta om denna otroliga natt: Vera somnade kl. 20 och sov till 5 då fick hon välling och hör och häpna hon somnade om och sov till 7. Både Johan och jag gick i ett lyckorus hela förmiddagen och kände oss så utvilade.

Morgonen gick åt till att förbereda inför ett eventuellt strömavbrott. Elen håller visst på att ta slut. Hugga ved och tömma upp vatten. Har varit runt -15 här under dagen, men nu är det -23 hujedanmej. Katterna får vara inne i natt. Sedan har det varit en ganska lugn dag. Vera går runt i sina älskade gummistövlar och river ut grejer och städar på sitt eget vis. Vid lunch råkade hon hälla ut 1,5 liter vatten i köket inte lätt för hennes otympliga mamma att ligga där på alla fyra och skura. Pappalängtan var så stor innan Johan kom hem att hon gick runt och pratade med honom i sin plastmobil.. sen åt vi skinkhamburgare och nu sover hon gott och givetvis hoppas vi på ytterligare en sovnatt.