Allt började så bra, tog sovmorgon till 8:30. Sedan åt vi frukost i lugn och ro. Johans pappa kom och vi satte i gång trädgårdsröjningen. Solen sken och allt var toppen. Ringde syrran och gratulera henne på 20-årsdagen. De verkar må bra hon och lille Vilgot. Sedan kom Johans bror och mamma. Vi åt mat och Johan och Mårten fortsatte i trädgården. Vi bestämde oss för att ta eftermiddagsfikat nere i Navestad. Mårten åkte hem dit och Johan åkte strax efter för att hämta kärran. Jag satte mig en stund för att planera söndagsskolan till imorgon, allt toppen.
Så får man det där telefonsamtalet som man aldrig vill ha.
Johan: Du det dröjer nog innan jag kommer hem. Vi väntar på att ambulansen ska komma. Mårten har ramlat ihop och krampar men verkar klar i huvudet...
Mia: Jag kommer...
Åkte ner och hann dit före ambulansen, men de var snabba på plats.. Hela eftermiddagen har vi sedan gått och väntat på besked. Nu ikväll fick vi reda på att de tror att det är en blodpropp i hjärnan usch. Han är förlamad på vänster sida just nu.
Tänk vad skört livet är. Helt plötsligt ställs allt på sin spets, blåsor i händerna blir bagateller och söndagsskolsplaneringen fick ta en paus.
Ta hand om er... och be för Mårten.
1
Fia
2
Matte
3
Camilla
4
Karro
5
pappa...
Det var riktigt tråkigt att höra..jag hoppas verkligen det blir bättre..
Fy vad otäckt! Hoppas verkligen han blir bra igen..
Du får hälsa så gott till Mårten! Jag hoppas att han ska bli bra snart! Anneli hälsar också.
kram
Jag har inte läst bloggen på flera dagar, men jag blev rädd Mia, men efter tel.samtalet blev jag lugnare. Jag kan inte låta bli att tänka på varför en del drabbas av sjukdomar. Speciellt så underbara människor som Johan och hans familj. Men med bönens hjälp lyfter vi dessa människor genom livet. Kramas och ta vara på varje dag, vi behöver er Mårten och Johan därför ber vi.
Oj, vilken tuff dag ni har haft idag, jag hoppas att det går bra för Mårten..Kramar